För undervattensjägare i Norge är lyr inte en sällsynt syn. Vi hittar den längs hela den norska kusten, från ytan till långt ner i det mörka djupet, och undervattensjakten på denna fisk kan vara mycket spännande.
Av Simen Wilberg
På våren och hösten kommer den stora lyrarna upp på grunt vatten för att frossa i stimsillen, men även under sommarsäsongen hittar vi stora individer på grunt vatten. Om du vill bli en skicklig lyrjägare är det viktigt att ha god kännedom om dess egenskaper, jakttekniker och inte minst ”lynne”.
Lyren är en rovfisk som ofta jagar i områden med stora stim av småfisk som sej, sill och makrill. Här positionerar den sig precis under stimmet medan den väntar på att ett ouppmärksamt byte ska komma tillräckligt nära för ett hugg. Du hittar den också patrullerande längs tångskogen och nära väggar och uddar. Din reaktion avgör om det blir fångst!
Lyren är en mycket nyfiken fisk, men samtidigt skygg och lätt att skrämma bort. Den har ett stort synfält, vilket gör det svårt att smyga sig in för harpunering utan att bli upptäckt.
När du har upptäckt en lyr som du vill bjuda hem på middag måste jaktplanen vara klar. I det ögonblick du ser lyren är det viktigt att din reaktion inte avslöjar dina avsikter. Om du gör en plötslig rörelse eller tydligt riktar din uppmärksamhet mot fisken genom att simma rakt mot den, se den i ögonen eller rikta harpunen mot den, kan det räcka för att skrämma bort den, och du får gå förbi fiskhandlaren på vägen hem. Ditt första val beror därför på om du är upptäckt eller inte. Om du är oupptäckt kan du närma dig för harpunering med lugna, ljudlösa rörelser. Om fisken är uppmärksam på dig måste du agera annorlunda, och det är här jaktkonsten börjar.
I BLICKFÅNGET!
Du befinner dig i lyrens nyfikna blick, och dina rörelser och avsikter analyseras noggrant. Nu ska en lek mellan katt och mus börja. Utmaningen som undervattensjägare ligger nu i att ta sig till skottposition utan att avslöja dina avsikter.
Det första man bör ta hänsyn till är lyrens riktning och hastighet. Om den rör sig försöker du lägga upp en korsande bana och väntar tills lyren glider in i ditt sikte. Om den står stilla närmar du dig fisken snett, inte direkt mot den. Medan du har den i sidoblick positionerar du långsamt harpunen mot målet, samtidigt som du hela tiden tänker: ”Jag ska inte göra dig illa, snälla fisk.” När du har lurat dig tillräckligt nära kan du avlossa skottet.
DU ÄR AVSLÖJAD!
Det är inte självklart att ta sig tillräckligt nära för ett skott utan att skrämma bytet, men även i sådana situationer kan du använda din kunskap om bytet för att återta övertaget i jakten. När lyren har uppfattat dig som ett hot börjar den sakta men bestämt simma bort. Om du ökar farten och följer efter i hopp om att hinna ikapp den bekräftar du dina avsikter: Han vill ta mig! Då ökar fisken farten. Adjö!
Det rätta att göra när fisken börjar vika undan från dig är raka motsatsen: stanna helt eller simma åt ett annat håll. Då uppfattas du inte längre som ett hot, och lyren verkar tänka: Hej? Skulle inte du simma efter mig? Bäst att jag vänder och ser vad han håller på med. Nu kommer lyren simmande rakt mot dig, och du har åter övertaget och kan positionera dig för harpunering.
SIMMA RUNT NÄR MAN INTE BEHÖVER?
Ett annat sätt att jaga lyr är att lägga sig i tångskogen och vänta. De bästa platserna är precis intill stim, där lyren simmar runt på jakt. Om du ligger
helt stilla ser fisken dig ofta inte, och du kan använda hullingarna på harpunen som bete. Blanka och fina kan de se ut som en riktig godbit i solskenet. Medan man ligger och ”fiskar” med harpunen upptäcker man att fiskarna sakta men säkert kommer närmare och närmare. Men kom ihåg: den största kommer alltid sist ... Detta kan vara ett mycket behagligt sätt att jaga på om man vill ta en paus från strömmen eller helt enkelt ta det lugnt. Men som sagt, den största kommer alltid sist.
God undervattensjakt!
FAKTA OM LYREN
Beskrivning: Torskfisk med utpräglat underbett, stora ögon, ofta med inslag av brunt. Kraftigt böjd sidolinje. Nyfiken av naturen. Upp till 13 kilo och 1,3 meter.
Utbredning: Från Italien, Marocko, Island, Nordsjön, Britannien och den norska kusten.
Biologi: Uppträder periodvis i stim vid lek, annars mer utspridd. Förekommer vid berg, tång, sten- och sandbottnar, flodmynningar med mera. Äter fisk och kräftdjur (som de flesta fiskar gör ...)
UV-jakt och matvärde: Attraktiv jaktfisk och god matfisk, särskilt stekt och lutfiskad (bättre än lutfiskad torsk). Levern är också ofta finare än torskens.