På Frivannsliv.no:s blogg kan du läsa om resor och upplevelser inom fridykning. Vi kallar det flaskpost. Vi tar gärna emot bidrag från våra läsare. Skicka din upplevelse med bilder och text till post@frivannsliv.no, så kontaktar vi dig.
Vid månadsskiftet maj/juni gav sig ett gäng från Rogalands undervattensjakt- och fridykarförening ut på sin årliga resa till Nordnorge, på jakt efter midnattssol, drömhälleflundra, nya reseupplevelser och god gemenskap. Rune Rasmussen delar en flaskpost med oss!
Text och bilder: Rune Rasmussen
Ben Simon Djøseland, Sindre Hermansen Lea och Rune Rasmussen efter avslutad 10 000-meterssimtur.
Textförfattaren med nytt personligt rekord på torsk.
Äntligen hade dagen kommit för resan till Steigen/Engeløya. Ett gäng äventyrslystna fridykare och undervattensjägare möttes på Sola med bara ett mål i sikte. Fisk … stor fisk … men det krävs mycket letande och långa, tålamodsprövande dagar för att hitta hälleflundran. Årets resa har inneburit många utmaningar eftersom vi fortfarande befinner oss i en pandemi och allt vad det för med sig. Samhället har gått igenom många utmaningar under det senaste året, och ett tag såg det mörkt ut för om det skulle bli någon resa eller inte. Som tur är börjar vaccineringen ta fart, och de allmänna lättnaderna i samhället börjar också komma på plats. Nåväl, nog om det. Flyget startade med 30 minuters försening! När vi äntligen lyfte från Sola, mellanlandade i Bergen och sedan fortsatte till Trondheim och slutdestinationen Bodø, kunde vi äntligen slappna av och börja se fram emot resan. Allt bagage hämtades och vi fick ut hyrbilarna från Hertz. Bilarna packades ordentligt, för det är inte lite bagage som ska med på en sådan resa med 13 personer. Vi behövde två stora bilar för att få logistiken att gå ihop, samt en personbil för dem som var tvungna att ta ett tidigare flyg.
Nu var det bara att styra kosan mot Steigen och Engeløya. Efter tre timmars körning kom vi fram till destinationen där vi skulle bo den följande veckan.
Wenche och Jone Haugland hade rest i förväg och varit polarforskare för hela gruppen, samt ordnat en god kvällsmåltid åt alla.
Utflykt dag 1 – Batterie Dietl
Lite historia följer med när man är ute på tur. Batterie Dietl är en av Europas största kustfästningar från andra världskriget. Här stod tre av världens största landbaserade kanoner, som sköt granater med en diameter på 40,6 cm och en räckvidd på 56 km. Fortet bevakade infarten till Vestfjorden, den viktiga fartygstrafiken till Narvik, dit järnmalmen från Sverige hämtades och transporterades till Tyskland.
Vi trivdes riktigt bra på Batterie även om den stora fångsten inte följde med oss. Varma kläder och grillning efter simturen är helt fantastiskt för både små och stora. Den sociala delen av en utflykt är viktig!
Batterie Dietl
Stolta karlar: Sindre, Rune, Espen Madland och Ben Simon.
Dag 2 bron vid Bogøysundet
Efter turen till Batterie Dietl åkte ett gäng och prövade lyckan vid «stora bron». Därifrån kom de tillbaka med ett lurigt leende på läpparna. Personliga rekord sattes denna kväll av Ben Simon, torsk på 13,9 kg, och Rene fick en torsk på 11,5 kg. Fantastiskt bra jobbat!
På lördagen genomfördes flera dyk runt båda broarna, med varierande resultat och även några «små» personliga rekord.... Undertecknad fick några fina torskar på 6 kg.
Frukost måste man ha: från vänster Daniel Sæbbø, Jone Haugland, Wenche Hov Haugland, Sindre, Irene Lindstad Malmin, Odd Geir Varhaug, Espen Madland, Ben Simon, René.
Rune och Ben Simon tar en välförtjänt vila.
Ben Simon och René med rekordfångster på 13,9 kg och 11,5 kg.
Dag 3, bron vid Bogøysundet
På söndagen åkte folk i grupper ner till bron för att pröva lyckan. I dag var det Jone som prickade in sin personliga rekordtorsk på 11 kg. Det första han gjorde när han kom i land var att ringa sin bror för att dela nyheten. Det är alltid fint att dela sådana fiskehistorier med sina närmaste.
Det blev också tid för ett dyk senare på dagen före galamiddagen med fish & chips. Alla bidrog med det de kunde, medan mästerkocken Renè trollade fram läckerheterna – bilderna berättar det mesta! Efter maten blev det tid för sång och skoj.
Odd Geir vid grytan, Espen, Ben Simon och Elisabeth.
Dag 4
Fyra muntra karlar skulle försöka sig på 10 000 m. Detta skulle visa sig bli en tuff utmaning. Det började med att dela upp turen i tre etapper, där Oddgeir satt vid varje station med mat och dryck. Vid den första stationen var Espen Madland tyvärr tvungen att bryta på grund av problem med anklarna. Då återstod bara tre som simmade vidare, och det ska sägas att hela turen gick i motström, så det blev tuffare än väntat, både för fötterna och inte minst för huvudet. Solen stod högt på himlen och var en bra «värmekälla», så det var skönt att släppa in lite kallt vatten i dräkten under turen. En del fisk och andra trevliga saker observerades längs rutten.
Sista dagen och Rene tar turen ensam till batteriet Dietl:
Torsdagen, dagen före hemresan, blev det nästan tyst i lägret. Några gick på fjälltur, några åkte till Bøsanden för att koppla av i solen och några tog årets första dopp i 6 grader Celsius……friskt!! Endast en man var «frisk» nog och blev körd ut till batteriet Dietl. I dag skulle det visa sig vara ett schackdrag! Rene lokaliserade inte mindre än två hälleflundror. Den första låg precis över minimimåttet, 85 cm (7,4 kg), och hälleflundra nummer två mättes till 171 cm (71,5 kg); vikten är hämtad ur tabellen. Det blev en häftig tur med hälleflundran över land eftersom havet stod som lägst. Upp skulle den också.
René med hälleflundran
Sammanfattning av klubbturen till Steigen och Engeløya
Det var solnedgång (nästan)
Det var skratt, det var sång
Det var sommarlov
Det var hav och magi
Det var du och det var jag
Det var minnen som aldrig kommer att dö
Det var evighet
Och en sol som färgade himlen röd.......
Stort tack till gänget som följde med på turen.
Irene, Wenche, Elisabeth, Oliver, Sven Erik, Jone, Sindre, Oddgeir, Espen, Ben Simon, Daniel, Rene och Rune.
Slutet!!
