Foto: Aleksander Nordahl, ettpust.com
För att fridyka och jaga under vatten i Norge och på andra platser där havet blir kallt på vintern behöver man särskilda dräkter som är speciellt tillverkade för detta.
Våtdräkter för fridykning är smidiga och tas på med varmt vatten (ta med en termos) blandat med hudvänlig tvål eller påföringsmedlet Slippy.
De viktigaste egenskaperna hos en fridykningsdräkt är:
• Neopren utan nylon på insidan ("Open cell")
• Minst 7 mm tjocklek för användning året runt
• Tvådelad våtdräkt med byxor och överdel
• Måste sköljas invändigt med tvålvatten innan den tas på
3–5 mm = sommardräkter 7 mm = året-runt-dräkter
9 mm = vinterdräkter eller året-runt-dräkter om du bor långt norrut
Open cell betyder att neoprenet som dräkten är tillverkad av inte är belagt med nylon eller andra material på insidan. Neopren har mycket hög friktion och därför måste man skölja dräkten invändigt med tvålvatten innan man tar på den.
Undvik vattensportdräkter eller våtdräkter med nylon på insidan. Dessa passar bra för vattensport och snorkling, men eftersom de släpper in vatten blir de snabbt kalla. Eftersom man eftersträvar lugn och låg puls vid fridykning och undervattensjakt är det mycket viktigt att hålla värmen.
Vissa fridykningsdräkter har inte nylon på utsidan, utan består enbart av neopren som ytbehandlats så att det får en slät yta. Dessa kallas «Smoothskin». Det ger god passform och mjukhet. Nackdelen är att dräkterna måste tas på och av med större försiktighet och därför endast rekommenderas för erfarna fridykare som har god teknik när det gäller att ta på och av våtdräkter.
Under de senaste åren har dräkter med mycket elastiskt nylon kommit ut på marknaden. Dessa är lika flexibla som smoothskin-dräkter och därför att föredra för de flesta.
På bilden nedan ser du Vidar Holmen med en smoothskin-dräkt under VM i Turkiet 2022. Apnéutövare använder vanligtvis smoothskin-våtdräkter.
Vidar Holmen under VM 2022
Open cell-dräkterna sitter tätt och håller mycket bra på värmen. De levereras oftast med nylon på utsidan för att skydda dräkten mot revor och slitage. För de flesta fungerar det bra att använda en 7 mm-dräkt året runt. Har man gott om pengar är det också möjligt att satsa på en 5 mm-dräkt på sommaren och en 9 mm-dräkt på vintern.
Vissa dräkter har axelband på byxdelen (long john), medan andra har byxor som slutar ovanför navelnivå. Det första alternativet föredras av vissa, men nackdelen är att du måste ta av hela överdelen om du behöver gå på toaletten under dyket. Det sistnämnda alternativet är därför ofta att föredra när man ska vistas i havet i flera timmar.
Det är viktigt att en fridykningsdräkt för kallt vatten sitter bra runt huvan. Det ska inte finnas något avstånd eller någon glipa mellan huvkanten vid pannan och masken, annars kan du lätt drabbas av bihåleinflammation under vinter- och vårdyk. Med god passform är du också bättre skyddad mot brännmaneter.
Det rekommenderas inte att urinera i dräkten. Det kan orsaka hudeksem hos vissa eller göra att lukten «sätter sig» i dräkten. Gå hellre upp på land en stund.
Bortsett från detta är kvaliteten förhållandevis jämn och god bland de vanligaste open cell-dräkterna på marknaden, men vissa dräkter är mycket mer flexibla och bekväma att röra sig i än andra, och neoprenets slitstyrka varierar något. Skillnaderna i dessa egenskaper återspeglas oftast i priset.
Att hålla värmen
Hur bra man håller värmen varierar mycket och påverkas av ämnesomsättning, kroppsbyggnad och andra faktorer. För att hålla värmen bättre när det är riktigt kallt i havet kan man använda ett linne under dräkten eller byta ut handskarna mot tumvantar. Tjockare strumpor är också ett alternativ, men då måste man ha rymliga fenor.
Produkter för den kalla säsongen
Nackdelen med tjockare dräkter är att de blir något styvare att röra sig i, men med den nya generationens dräkter är de betydligt mjukare än tidigare. Tjocka dräkter ger mer flytkraft, vilket innebär att man behöver mer bly. Det är också viktigt att dräkterna passar bra och sitter tätt, så att vatten inte cirkulerar mellan dräkten och kroppen, eftersom det leder till värmeförlust. Personer som växer bör byta dräkt ofta.
Se alla:
Sommardräkter (3–5 mm)
Året-runt-dräkter (7 mm)
Vinterdräkter (9 mm)
Isoleringsplagg
Tumvantar och handskar
Strumpor