Restaurangdrömmar, rariteter i fiskdisken och fridykning
Mitt intresse för fisk och mat började när jag var 14 år. Drömmen var redan då att öppna en fransk restaurang i en lugn fransk by. Jag tyckte väldigt mycket om mat och fick mycket träning på mammas såser, som behövde kulinarisk nödhjälp fler gånger än jag kan minnas.
Som 16-åring blev Bergen Yrkesskole, hotell- och livsmedelsfag vägen mot min dröm, men efter skolan kom hindret: Det fanns inga lärlingsplatser för en kock, och om man hade hittat en lärlingsplats skulle timlönen ha varit 28 kronor. Inte särskilt mycket…
Min lärare, Knut, rekommenderade mig att överväga köttlinjen med ett nytt ämne som hette butiksslaktare. Detta kombinerade slaktare, charkuterist, köttstyckare och försäljare. Ämnet verkade spännande och jag kunde fortfarande styra tillbaka mot kockyrket efter en liten ”sidspecialisering”.
Åren gick och utbildningen till butiksslaktare var på plats. Tjänsten som assisterande färskvaruchef på Meny Åsane Senter blev mitt ”franska kök”.
Det var nog här min nyfikenhet på fisk och bifångst började, med en fiskdisk fylld av alla delikatesser som kusten kunde erbjuda. Enghav levererade så mycket fisk och spännande bifångst från Nordhordland Fisk som fiskeflottan under Leif Bugnøy kunde leverera. Ingenting skulle kastas, allt skulle provas, och snart fylldes diskarna med snultror, gröngylta, sanktpersfisk, flygbläckfisk och andra spännande arter.
Efter några år blev jag kvalitetsansvarig hos Enghav, med tillgång till allt som levererades av fisk och skaldjur, både nationellt och internationellt.
Den första håbrannsbifångsten som jag fick hantera. Den vägde cirka 60 kg och fångades strax utanför Ålesund
Tiden gick och så småningom blev jag säljare på Enghav, med ansvar för utbildning av butiksanställda. Jag packade träbåten och fick hålla mina ”shower” där jag berättade för kunderna om vad som finns under havsytan. En sådan utbildningsmöjlighet får man inte genom bilder.
Återigen var det Nordhordland Fisk som levererade merparten av bifångsten. Gnistan var tänd och nyfikenheten bara växte.
Här är vi på köttbasaren med träbåten.
År 2014 pratade en kompis till mig om fridykning, livet under vattnet på ett enda andetag och en kurs man kunde gå för att lära sig detta. Min kära fru Silje och jag blev inspirerade och köpte utrustning. Samma höst gick vi en fridykningskurs i regi av Frivannsliv.
Innan middagen hos mina svärföräldrar på Halhjem på annandag jul bar det direkt av ner i havet.
Mitt första dyk efter kursen.
Brist på fritid på grund av barn
Vår son David var bara 6 månader vid den här tiden och vi ”hade inte sovit” sedan han kom till världen. Som småbarnsföräldrar var det inte lätt att prioritera sig själva och sin egen hobby. Livet hände och tiden gick alldeles för fort. Det är säkert flera som kan känna igen sig i detta påstående.
Men hjälp vad härligt det var när vi väl fick prioritera en dykdag!
Tiden gick och barnen blev större. Plötsligt en dag fick jag syn på en platsannons på Finn.no som ”hoppade ut mot mig” från telefonen.
”Frivannsliv söker en kundansvarig. Vill du arbeta med din hobby i en ung och spännande miljö med medarbetare som brinner för fridykning?”
Svaret var ett rungande JA.
Jag lyckades övertyga ledningen på Frivannsliv om att jag var rätt man för tjänsten, även om jag säkert skapade några hundra meters fallhöjd i form av förväntningar.
Den 1 augusti 2021 var tjänsten min…
Läs del 2: – Hur många typer av vingvästar sa du?